Menscykeln: Vad är normalt?

I denna artikeln dyker vi ner i kvinnors underliv, och på ett lätt-att-förstå sätt förklarar vi för dig en gång för alla vad som händer i kroppen under menscykelns olika faser.

De allra flesta tjejer får sin menstruation någon gång mellan 11- och 15-årsåldern, och de röda dropparna fortsätter att följa oss tills vi är mellan 45 och 55 år. Mens är ofta en indikation på både fertilitet och god hälsa. Mens är något som vi inte kan undvika.

Den första droppen räknas som dag 1 i menstruationscykeln. Och det sista som händer är att ägget slutligen sönderdelas cirka 28 dagar senare - det vill säga om du inte har blivit gravid. För det är precis vad din kropp förbereder sig för månad efter månad, år efter år.

Vad är en menscykel?

Själva menscykeln börjar den första dagen du blöder och varar tills den första dagen av nästa blödning. Den varar i genomsnitt 28 dagar, men längden kan variera från kvinna till kvinna. Vissa har kortare cykler på 20 dagar, för andra kan det vara upp till 40 dagar.

Du är inte nödvändigtvis onormal om du har en kortare eller längre menscykel.

Själva menstruationen varar som regel från 3-8 dagar.

Anledningen till att vi måste hantera ett virrvarr av hormoner månad efter månad är för att kroppen förbereder sig för att ta emot ett befruktat ägg. Varje månad ser kroppen graviditet som en ny chans, och under denna cykel finns det ett komplext samspel av fyra hormoner som driver menscykeln:

• FSH (follikelstimulerande hormon)
• LH (luteiniserande hormon)
• Östrogen
• Progesteron

LÄS ÄVEN: Hur lång tid tar det att bli gravid?

Menscykelns olika faser

Vad de olika hormonerna gör under cykeln ska vi titta närmare på längre ner. Men innan vi kommer dit börjar vi med att dela in själva menscykeln i fyra faser:

• Menstruationsfasen
• Follikelfasen
• Ägglossningsfasen
• Lutealfasen

Hur länge man är i varje fas kan vara individuellt. Menscykeln förändras ofta över tid, och inte minst med åldern. Tant Röd går också i pension någon gång.

LÄS ÄVEN: Hormoner- det viktigaste kvinnor behöver veta

Menstruationsfasen: Tant röd ankommer

Detta är den första fasen av menscykeln. Tant röd packar upp sina saker och förbereder sig för ett veckolångt besök. Fram med bindorna eller tampongerna. Det är vanligt att man får mens var fjärde vecka och mensen varar för de flesta i fyra till fem dagar.

Det är vid denna tidpunkt man får blödningar, och mensen kommer som en konsekvens av att ett ägg från föregående menscykel inte befruktas. När ägget inte är befruktat blir kroppen av med både ägget och livmoderslemhinnan och det är denna process vi känner till som mens.

När graviditeten uteblir, sjunker nivåerna av östrogen och progesteron i kroppen samtidigt.

Vanliga symtom under menstruation är:

• Ömma bröst
• Humörsvängningar
• Upplåsthet
• Irritabilitet
• Obehag i korsryggen
• Huvudvärk
• Trötthet

Follikelfasen: Uppkomst av ägg

Den första delen av menscykeln kallas för follikelfasen. Folliklar är hålrum i äggstockarna som är fyllda med vätska, och varje follikel innehåller outvecklade ägg

Denna fas börjar på den första dagen av menstruationen och varar fram till ägglossningen. Under follikelfasen producerar kroppen mer östrogen, för att förbereda sig för ägglossning.

Perioden börjar när hypotalamus skickar en signal till hypofysen att frigöra FSH (follikelstimulerande hormon). Att använda detta hormon stimulerar dina äggstockar att producera 5 till 20 ägg, var och en i sin egen follikel.

När de follikelstimulerande hormonerna (FSH) når äggstockarna, det organ som ger plats åt kvinnors ägg, börjar de förbereda sig för frigöring av ägg – det vi känner till som ägglossning. När ett ägg har mognat spricker follikeln och ägget kan släppas. Det största och friskaste ägget kommer att utvecklas, medan de andra äggen går under.

Den follikulära fasen varar i genomsnitt från 10 till 22 dagar. Denna fas slutar när du har ägglossning.

Ägglossning: Redo som ett ägg?

Denna period kännetecknas av att äggstockarna släpper ett moget ägg. Ägget rör sig ner genom äggledaren till livmodern för att befruktas av spermier. Detta är den enda fasen i menscykeln där du kan bli gravid.

Fasen börjar när hypofysen blir tillsagd att frigöra luteiniserande hormon (LH). LH stimulerar processen att frigöra ett moget ägg från äggstocken. Denna process kallas ägglossning.

Det händer cirka 14 dagar innan menstruationen börjar, om din menscykel är 28 dagar. De mest fertila dagarna blir då dag 12, 13 och 14.

Ägget kan överleva i 24 timmar innan det måste befruktas. Om det inte befruktas under denna tid kommer ägget att lösas upp. (Observera att spermier kan leva i upp till fem dagar. Det betyder att du kan bli gravid om du har haft sex upp till fem dagar innan ägglossningen.)

Du kan ofta känna igen ägglossning i form av en karakteristisk tjock och vit flytning från slidan, samt en lätt ökning av kroppstemperaturen. Normalt kommer temperaturen att stiga med cirka 0,5 grader under ägglossningen.

Lutealfasen: PMS och humörsvängningar

Den sista fasen av menscykeln kallas för lutealfasen. Detta är tiden mellan ägglossning och nästa menstruation.

I denna fas lämnar ägget follikeln, och follikeln förvandlas till en sorts cellklump som kallas gulkroppen (corpus luetum). Syftet med denna process är att frigöra hormoner som gör slemhinnan i livmodern tjockare.

Så snart ägget släpps börjar follikelresterna (corpus luteum) producera progesteron.

Om ägget befruktas kommer kroppen att producera graviditetshormonet humant koriongonadotropin (hCG). hCG hjälper till att hålla livmoderslemhinnan tjock så att det befruktade ägget kan utvecklas till ett embryo.

Om ägget inte befruktas under ägglossningen kommer gulkroppen att lösas upp i kroppen. Mängden östrogen och progesteron kommer att minska, vilket markerar början av menstruationsfasen.

Det är i denna fasen som du kan uppleva PMS (premenstruellt syndrom). Troligtvis har du känt av någon av dessa symtom innan din mens?

• Humörsvängningar
• Huvudvärk
• Viktökning
• Sömnsvårgheter
• Ömhet i brösten

LÄS ÄVEN: Farväl, PMS: Bra råd för dåliga dagar

I genomsnitt varar lutealfasen i 11 till 17 dagar. Och med det har vi kommit runt cykeln.

Oregelbunden menstruation?

För vissa kommer menstruationen varje tid varje månad, medans för vissa kommer den oplanerad som en blixt varje gång. Det är flera saker som kan påverka menscykeln, och både cykelns längd och eventuella PMS-symtom kan vara individuella.

Man ser ofta att menscykeln förändras vid olika tidpunkter i livet, inte minst under klimakteriet.

Det enklaste sättet att hålla koll på din cykel är att skriva ner när din mens börjar och när den slutar. Notera också om du har kraftiga eller mindre kraftiga blödningar. Vanligtvis är blödningen starkast under de två första dagarna av menstruationen.

Faktorer som kan påverka menstruationscykeln:

• Användning av p-piller eller annan hormonell preventivmedel
• Mediciner
• Viktminskning
• Övervikt
• Överdriven träning
• Stress

LÄS ÄVEN: Därför får du sötsug vid mensen

Översikt över menstruationscykeln

• Dag 1–5: Första dagen med mens räknas som dag 1 i cykeln. Blödningar kan pågå i 3–8 dagar, men 5 dagar är genomsnittligt. Du blöder vanligtvis mest de första två dagarna.
• Dag 6–14: När mensen slutar börjar livmoderslemhinnan förbereda sig för möjligheten till graviditet.
• Dag 14–25: Runt dag 14 börjar ägglossningen och ägget börjar sitt nedstigning genom äggledaren till livmodern. Om det finns spermier i äggledaren vid den här tiden kan befruktning ske. I så fall kommer det befruktade ägget röra sig mot livmodern och försöka fästa sig på livmoderväggen.
• Dag 25–28: Om ägget inte blir befruktat, instruerar livmodern att eliminera slemhinnan och att ägget bryts ned.

Cykeln börjar om från början vid första menstruationen.

En kropp i balans

Oavsett var du är i menstruationscykeln är det viktigt att ge kroppen de viktigaste vitaminerna och aktiva ingredienserna för att hålla kroppen i balans.

4HER är en serie kosttillskott som är speciellt framtagen för att möta de unika hälsoutmaningar som kvinnor står inför.

* 4HER är ett kosttillskott och kan inte ersätta medicinering eller lindra symtom på grund av sjukdom.